Beräkna din framtida förmögenhet med ränta-på-ränta-effekten
Slutvärde
1 438 165 kr
Total ränta
463 165 kr
Startbelopp
75 000 kr
Totalt insatt
975 000 kr
Förmögenhetsutveckling över tid
Insättningar
Ränta
År för år
År
Insättning
Ränta
Ackum. insättningar
Ackum. ränta
Saldo
0
75 000 kr
–
75 000 kr
–
75 000 kr
1
90 000 kr
8 663 kr
165 000 kr
8 663 kr
173 663 kr
2
90 000 kr
15 569 kr
255 000 kr
24 231 kr
279 231 kr
3
90 000 kr
22 959 kr
345 000 kr
47 190 kr
392 190 kr
4
90 000 kr
30 866 kr
435 000 kr
78 056 kr
513 056 kr
5
90 000 kr
39 326 kr
525 000 kr
117 382 kr
642 382 kr
6
90 000 kr
48 379 kr
615 000 kr
165 762 kr
780 762 kr
7
90 000 kr
58 066 kr
705 000 kr
223 827 kr
928 827 kr
8
90 000 kr
68 430 kr
795 000 kr
292 258 kr
1 087 258 kr
9
90 000 kr
79 521 kr
885 000 kr
371 778 kr
1 256 778 kr
10
90 000 kr
91 387 kr
975 000 kr
463 165 kr
1 438 165 kr
Ränta på ränta och snöbollseffekten
Ränta på ränta är vad som händer när din avkastning själv börjar ge avkastning. Varje års tillväxt läggs till saldot, så nästa år växer från en större bas. Vid en investering är talet oftast en avkastning snarare än en fast ränta, men uträkningen är densamma.
❄️
Liten i början, enorm i slutet
Samma tanke kallas ofta snöbollseffekten. En snöboll som rullar nedför en backe får med sig mer snö för varje varv, och eftersom den är större för varje varv samlar den mer än förra gången. Ett saldo som får växa med ränta beter sig likadant: ju längre det rullar, desto mer av dess slutliga storlek kommer från själva rullandet och inte från snön du började med.
⏳
Tid gör mer än avkastningen
Förskjutningen syns i vad saldot består av. Med kalkylatorns egna standardvärden — 75 000 kr att börja med, 7 500 kr i månaden, 7 % om året — visar sammanfattningen ovan 1 438 165 kr efter tio år, och 463 165 kr av det, 32,2 %, är ränta och inte pengar du satt in. Låt samma värden löpa i trettio år i stället, och det når 9 394 737 kr, varav 6 619 737 kr är ränta — 70,5 %. Insättningarna ändrades aldrig; varje år hade helt enkelt mer att arbeta på än året innan.
Enkel ränta jämfört med ränta på ränta
Det är i jämförelsen med enkel ränta som effekten blir tydlig. Enkel ränta räknas alltid på startbeloppet, betalar därför ut samma summa varje år och totalen stiger i en rak linje. Ränta på ränta räknas på det aktuella saldot, som redan innehåller allt du tjänat fram till dess.
Enkel ränta — en rak linje
Kalkylatorn startar som standard med 75 000 kr. Sätt det beloppet till enkel ränta på 7 % utan löpande insättningar, och det ger exakt 5 250 kr varje år. Efter tio år är det 52 500 kr i ränta utöver de 75 000 kr du började med, totalt 127 500 kr.
Ränta på ränta — en kurva
Ränta på ränta på samma 75 000 kr till 7 % ger också 5 250 kr det första året. Men år två räknas på 80 250 kr i stället för 75 000 kr, så det ger lite mer, och varje år därefter ger lite mer än året innan. Efter tio år har du 147 536 kr — 20 036 kr mer än enkel ränta gett, från samma startbelopp till samma 7 % ränta.
Sett över ett enda år är skillnaden mellan de två liten nog att avfärda, och just därför är ränta på ränta lätt att underskatta. Den är oansenlig på kort sikt och avgörande över decennier. År-för-år-tabellen nedanför finns för att göra det förloppet synligt i stället för att lämna det åt magkänslan.
Ränta på ränta bryr sig inte om riktningen. En skuld som inte betalas av växer enligt samma uträkning i samma takt: saldot stiger och nästa kostnad räknas på det högre beloppet. Snöbollen rullar åt båda hållen, och vilken sida du står på beror bara på om du får avkastningen eller betalar den.
72-regeln: hur snabbt fördubblas det?
Det finns en genväg för en fråga som ofta ställs: vid en viss avkastning, hur lång tid tar det innan saldot fördubblas? Dela 72 med den årliga avkastningen, och svaret ligger nära nog för att vara användbart utan att göra hela beräkningen.
72 ÷ årlig avkastning (%) = år till fördubbling
Vid en avkastning på 7 %: 72 ÷ 7 ≈ 10,3 år. Uträknat exakt utifrån den riktiga formeln är svaret 10,2 år — nära nog för att genvägen ska vara värd att kunna. Det är också därför exemplet med 75 000 kr ovan landar på 147 536 kr och inte på jämna 150 000 kr efter tio år: tio år är precis kortare än de 10,2 det faktiskt tar att fördubblas.
Genvägen är mest exakt för avkastningar mellan ungefär 6 % och 10 %. Utanför det intervallet växer felet åt båda hållen, och växer snabbare vid mycket låga räntor än vid mycket höga.
Så använder du kalkylatorn
Börja med det belopp du redan har. Börjar du från noll, låt fältet stå på noll och låt insättningarna göra jobbet.
Ange vad du sätter in regelbundet och välj om beloppet är månatligt eller årligt. Växlar du mellan de två räknas beloppet om.
Ställ in årlig avkastning och antal år med de två reglagen. Diagrammet, summorna och tabellen uppdateras medan du drar.
Läs år-för-år-tabellen nedanför. Den håller det du satt in åtskilt från det räntan lagt till, så att du ser när räntan börjar gå om insättningarna.
Så räknar kalkylatorn
A = P(1 + r/n)nt
Startbeloppet växer enligt den klassiska formeln för ränta på ränta, där P är startbeloppet, r den årliga avkastningen som decimaltal, n hur många gånger per år räntan läggs till och t antalet år.
Insättningar läggs ovanpå. Ett månadsbelopp räknas som insatt i början av varje månad och förräntas därför under den del av perioden det finns med. Ett årsbelopp läggs till vid årets slut. Daglig ränta räknas om till en motsvarande månadsränta.
Vad som ändrar resultatet
Tid
Vid samma ränta lägger ett senare år till mer än ett tidigare, eftersom det förräntas på ett större saldo. Samma exempel med 75 000 kr ger 5 250 kr i ränta år ett, men år tio — där det förräntas på ett saldo som redan vuxit i nio år — ger samma ränta på 7 % 9 652 kr. Av allt i den här beräkningen är tid den spak som har mest utrymme att verka.
Hur ofta räntan läggs till
Hur ofta räntan läggs till spelar mindre roll än de flesta tror. Låt samma 75 000 kr löpa till 7 % i tio år och ändra bara hur ofta räntan läggs till: årsvis når det 147 536 kr, månadsvis 150 725 kr — en verklig skillnad på 3 189 kr, men en bråkdel av vad en ändrad ränta eller löptid skulle betyda.
Inflation, skatt och avgifter
Inget av detta syns i talet som kalkylatorn visar. Exemplet med 75 000 kr ovan når 147 536 kr efter tio år, men med 2 % inflation hela tiden är det bara värt omkring 121 031 kr i dagens köpkraft. Skatt på vinst och löpande konto- eller fondavgifter minskar beloppet ytterligare, och båda förräntas mot dig på samma sätt som tillväxten förräntas för dig.
Vanliga frågor
Kan jag spara en beräkning och återvända till den?
Ja. Bokmärkesknappen i sidhuvudet sparar de aktuella värdena under ett namn du väljer, och upp till tio sparas. De stannar bara i den här webbläsaren — ingenting laddas upp, och de följer inte med till en annan enhet.
Vilken avkastning ska jag ange?
Det är ett antagande du gör själv, inte något verktyget kan svara på. Ett vanligt sätt är att göra samma beräkning två eller tre gånger med olika räntesatser och jämföra utfallen. Den sats du anger tillämpas lika på varje år, vilket ingen verklig marknad gör.
Tar resultatet hänsyn till inflation, skatt eller avgifter?
Nej. Alla belopp visas i dagens penningvärde, före skatt och före kostnader. Vill du ha en grov bild av köpkraften kan du dra bort den inflation du väntar dig från den avkastning du angett och läsa resultatet som en uppskattning snarare än ett belopp.
Varför hamnar månadsinsättningar högre än årliga?
Ett månadsbelopp räknas som insatt i början av varje månad, så varje insättning ger ränta resten av året. Ett årsbelopp läggs till när året är slut och ger ingen ränta under året. Samma årssumma inbetald månadsvis slutar därför något högre.
